Visar inlägg med etikett Natur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Natur. Visa alla inlägg

30 juli 2018

Det Goda Hallonåret, kofta och hur man kokar majs


Den här sommaren kommer jag att minnas som Det Stora Hallonåret. Oj så mycket hallon det finns på kalhygget! Plockat och plockat, stora saftiga bär. Saknar skogen  men samtidigt är det intressant att se naturen igen ta över "det stora grå", kalhygget, som såg förfärligt ut ännu för något år sedan. Tänker på de skogar som nu brinner. Bedrövligt och hemskt men så fin jord där kommer bli i framtiden. På kalhygget här går det långsamt. Innan kvistar, rishögar och bark förmultnat tar det tid. Svårt att ta sig fram och svettigt att försöka ta sig till skogen  längre bort. Speciellt nu denna heta sommar. Men hallonen! De fyller kärlen snabbt. I skogen intill de kalhuggda ytorna finns blåbär, också de fina i år, men svampen kan man bara drömma om i torkan. 

I matväg var nepalesiskt på restaurang väldigt gott en kväll i veckan. Åt kofta med ris och goda såser och tillbehör. Gott vegetariskt och en tacksam variation till all torpmat som mest består av fisk och potatis, diverse pastor och sallader.

Semestern lider mot sitt slut. Nå, ännu en dryg vecka. Njuter av det det som återstår.

Roar mig ibland att läsa gamla tidningar här på torpet... denna artikel handlade om majs. Tydligen inte så vanligt ännu på 50-talet. Goda råd hur majs ska kokas.




6 juli 2018

Den punschdrypta kryddkakan och härmsångaren i jasminen




Innan vi åkte till torpet denna gång lagade jag en kryddkaka hemma i stan. Orsaken den att ugnen där är  pålitligare, man vet att det blir bra. Här, med gasugnen, blir resultatet allt för ofta brännt i bottnen och ytan saknar färg. Vedspisen orkar man inte heller använda i sommarvärmen.

Kryddkakan var god med lite extra nyttigheter. Speltsikt istället för vanligt vetemjöl, lite nyponmjöl ger fin syrlighet och så ingefära och nejlika som smaksättning. Men lite för torr blev den, torrkakan. På gränsen till för smulig. Räddningen blev några matskedar punsch. Punschen skvättes över och så fick kakan stå och dra i sig fukten. Gissa om det sen blev gott! Punsch och kryddkaka och blåbär! Årets första blåbär och vispgrädde blandad med kvarg fick nämligen kröna efterrätten.




Bilderna ovan: härmsångarbo och härmsångare i boet

I år har vi inget  sädesärlebo vid verandan som något år tidigare men däremot en härmsångarfamilj i jasminbusken alldeles vid husknuten. Fyra små dunbollar ser man titta fram. De har blivit vana att vi går förbi titt som tätt. Och i ett äppelträd ruvar björktrasten på omgång no.2. Flugsnappare, både svart-vita och grå, har invaderat de flesta av holkarna och var man än tittar hoppar små fågelungar omkring. Havsörnen ses också nästan dagligen.


Bild: ruvande björktrast i äppelträdet

I övrigt har jag mest "sysslat" med möbler den här semesterveckan. Reparerar och fixar diverse och t.om symaskinen kom fram.









23 juni 2018

Förspilld tid medan stormen rasar


Måste bara kolla det, checkar bara... googlar lite. Kollar upp. Vädret imorgon? Kan kolla genast. 
... oj en så intressant länk! Måste läsa... länken leder till en annan länk... Tillbaks i flödet. Scrolla scrolla, jahapp, de är visst på resa och titta där vilken fin bild på Xs familj! Barnen har vuxit, borde ta oss tid och träffa dem... scrolla vidare... Hon, den halvbekanta, måste haft det tråkigt varför lägger man annars upp fyra selfies på raken? ...och så kommer det upp matbilder, mera matbilder, ännu mer matbilder... Hm följer visst lite för många kockar? Hur orkar de ideligen lägga upp bilder på varenda liten rätt?
Aha... de där, de är ute och seglar igen, hur kul är det i detta väder? Måste gunga rejält.

"Gillar" bilden på kompisens hundvalp innan jag slutligen loggar ut. Lite frustrerad och småsur på mig själv att jag igen förspillt tid på mobilen. Där gick minst en halvtimme, bara sådär... slötittande på en mobil, gav inte så mycket, förspilld tid.

Oroar mig inte ännu särskilt mycket över strömavbrottet som pågått nån timme. Men om det fortsätter länge måste det bli hönssås till midsommarbordet. Kylskåpet är fullt med diverse som kanske inte klarar temperaturhöjning och vem vet hur länge strömmen blir borta...

Två timmar senare slår radion på och lampan vid köksbordet lyser igen. Har hunnit slänga in några frysblock i kylskåpet innan dess. I själva frysen finns inte så mycket än tack o lov. Hoppas det inte blir fler strömavbrott! Kokkaffet, kokat på gasspisen, är precis klart. Extra gott kaffe tack vare stömavbrottet! Ute håller jag nästan på att blåsa omkull när jag rundar hörnet, så kraftig är vinden. Jag tar gräslök, salladslök och dill från trädgårdslandet och står och njuter en stund i ovädret. Härliga friska luft och vackra gråa nyanser i vågorna.

Nån timma senare midsommarmiddag för "gänget". Flaggan hissad, får verkligen svaja idag! Maten god, stämningen fin. Berget med nässelplättar som vanligt populärast bland de unga. Utöver plättarna "fiskbord", sallader och nypotatis. Efterrätt med kaka och jordgubbar. Mycket disk men tja vad gör det. Att diska för hand på torpet är ett sant nöje. Vatten från brunnen fås så bekvämt numera med pump i brunn och slang ända uppe vid husknuten. Lyxigt värre! Annat var det förr då man bar vattnet ända från brunn. Finsk "feelgood musik" i radion innan jag byter till klassisk med en symfoniorkester. Trivs i bästa köket. Glad att igen vara här.

Nu är det diskat. NU börjar semestern. På riktigt. Stormen ser ut att avta.

Förhoppningsvis mer offline och avkopplad än oneline och uppkopplad under semestern. Nåt litet blogginlägg kan det kanske bli om jag tycker att jag har nånting att "leverera" eller vill skriva ner nån ide' eller ett recept värt att spara.


"Hej, vad tittar du på?
Lägg i från dig mobilen du också.
Kom ut i skogen och se mig live
 så fort stormen har bedarrat. "

                             Skön sommar!


*
("Förspilld" och "bedarra" , två ord i inlägget  ovan som jag sällan brukar använda mig av. Men det är det fina med bloggar och skrivna texter  man kan svänga till med "sällanord" ibland. Ord som inte riktigt "sitter" i vardagligt talspråk. Läser ibland gamla brev och böcker här  på torpet och stöter på ord, formuleringar och uttryck som vittnar om tider där man var mån om sitt språk, som om man tänkte sig noga för innan man formulerade sig. Texter med eftertanke.
Intressant med ord och språkutveckling och lite synd att litteratur kommer i skymundan idag då sociala medier stjäl så mycket tid. Ett semestermål i år kanske: att ge sig tid att läsa böcker, koncentrera sig på lite  längre texter än de som flimmrar förbi i diverse "flöden".)


Läser du böcker?








14 juni 2018

Tornsvaleproblematik, smörgåsar och en ledig dag


Äntligen är rädisorna skördefärdiga och sallad och örter finns för husbehov.


Vi har ett problem. Problemet heter Fru och Herr Tornsvala (tornseglare) (Apus apus). De har blivit fixerade av familj Talgoxes (Parus major)  holk. I holken finns ett gäng nästan flygfärdiga talgoxeungar som föräldrarna ännu matar. Allt vore frid och fröjd om inte Tornsvaleparet många många gånger per dag gör försök att flyga in i holken (de är dock för stora). Har aldrig sett på maken till envisa fåglar. Som om de inte fattar att holken redan är upptagen.
Om vi spikar upp en holk i närheten, en med större öppning. Får se om de hittar den då?

Primörer från trädgårdslandet fick pynta morgonsmörgåsarna. Trevlig familjefrukost då alla i familjen råkade var hemma t.om vår äldsta, som redan " lämnat boet',  hemma för stunden.

Talgoxarnas morgon som vi kunde följa med från köksfönstret var betydligt  stressigare än vår. Har  ledig dag idag men diverse hus- och trädgårdsprojekt skriker på uppmärksamhet, så bara att sätta igång....  Funderar måla utebastun,  men kanske den där tornsvaleholken borde snickras ihop först?


(så där ja... nu finns holken! Det blev ändå maken som tog itu med holkbygget. En vågrät tornseglarholk med en större bredare öppning. Nu upphängd inärheten av talgoxarnas hem. Bara att vänta och se. Typiskt att vi inte sett till seglarna nu, hann de ge upp?  Skulle vara så intressant att följa med denna speciella fågel på nära håll. Fortsättning följer om det blir så...)


28 april 2018

Hur gick det sen? Ramslöken, havtornen, myskmadran och den japanska pilörten


Egen ramslök! 

Senaste sommar köpte jag ramslök i affären, färsk, krukodlad. Den åts upp men lökarna planterade jag. Idag när krattan kom fram hittade jag dessa under löven! Ser framför mig hur de med åren kommer att sprida sig och glad att få en egen ramslökstäppa! (Måste här inflika att vild ramslök inte hittas i våra trakter och har oftas fått köpa en långväga torkad variant, men nu finns den alltså att få både som "krukväxt"i affären och alldeles egen några steg från trappan.)

Planterade också havtorn i höstas på strandängen vid torpet.   Tog skott från de stora buskarna hemma i stan. Eftersom hjortarna härjar fritt då vi inte är vid torpet var jag inte så säker på att de fått rota sig i fred. Lite bitna av hjortar eller harar var några av plantorna men ett flertal såg helt bra ut idag då jag tittade till dem. Nu ska de få lite extra näring och så får vi hoppas de kommer att trivas även om de knappast kommer ge bär ännu på några år. (De gillar för övrigt sandblandad jord).

Myskmadran då?  Ja den växer och sprider sig! Fick lust att pröva myskmadra sen vi  såg den lite här och där i Danmark och bland annat åt den i en god dessert.

och så... problemväxten, den "invasiva" arten, japanska pilörten. Den och jag fortsätter bråka med varandra. Jag river upp, den kommer på nytt om och om igen... Så den följetongen fortsätter.

Nässlor  och kirskål kan man nu ge sig iväg och plocka. Nu börjar de komma med fart! Rekommenderar:
nässelplättar till lunch eller en vårlig pesto med kirskål och nässlor eller varför inte en ogrässoppa.


Ps. Plocka aldrig sånt du inte är helt säker på då det gäller vilda växter. 
Ramslök är rätt lik liljekonvalj, och de är giftiga de!


Nu blev också potatislandet vänt så snart ska knölarna i jorden, och när man står där i lerjorden och lyfter blicken mot skyn vem ser man då? Jo gamlingen, den gamla havsörnen. En fin dag!❤



8 april 2018

Boken Villiyrtit - hyvinvointia kotikulmilta och vildmat på en söndag


En bok att hämta vilda ideér ifrån.

Bokens titel: Villiyrtit -hyvinvointia kotikulmilta (Vildörter - välbefinnande från hemknutarna)
Författare och bilder: Helsinki Wildfoods/ Annika Hannus, Anna Nyman, Pauliina Toivanen, Aino Huotari, Nick Victorzon
WSOY 2017


Inventerar skåp och frys och hittar diverse som "hamstern i mig" samlat på sig under senaste säsong.
Torkad svamp, torkade nässlor, rabarber och t.om en liten ask där jag visst kokat ihop och kombinerat rabarber med granskott och fryst in. Ett burk med rostad havre, salt, mjölkört och nässla hittas också. Skatter med andra ord när man precis funderat på vad vi ska äta. Dagens tema blir visst vildmat. Plockar även fram en av böckerna maken har hämtat hem. En fin (finsk) vildörtsbok från Helsinki Wildfoods, kanske lite inspiration kan hämtas från den.



Vad det sen blev av mina frys- och skåpfynd:
En paj till lunch med nässla nedsmulad i degen, svampen som fyllning med bla. lite fetaost, cheddarost och paprika. Sen blev det också en rabarbersoppa, eller snarare en god saft eftersom potatismjölet hade tagit slut.

Den lilla asken med "granskottsrabarbern" åts bara som så, bredvid pajen. Jättegott! Granskott och rabarber är en ovanlig men bra kombination! Skulle passa bra med vaniljglass också.


Gott på en söndag!

Vildörtsboken visade sig också innehålla många bra ideér och recept, kommer säkert testa något. Björkbladssorbet t.ex låter gott!



2 februari 2018

Recept på rågbröd och gården fylld av gråsiskor


Ledig dag och rågbröd med surmjölk på gång...


Rågbröd

3 dl rågmjöl
3 dl surmjölk
25 g jäst

6 dl ljummet vatten
1 msk salt
1 msk ättika
1/2 dl sirap
2 1/2 dl vetemjöl
13 dl rågmjöl

Blanda fördegen till en jämn smet och låt den stå i rumsvärme över natten. Tillsätt sedan vattnet, ättika, sirap och resten av mjölet. Knåda och låt stå och jäsa under en bakduk tills degen stigit till det dubbla. Gräddas i 225 grader.

Receptet översatt till svenska ur boken"Respetien aarteet sukupolvelta toiselle" (Receptskatter från en generation till en annan) av Verna Kaunisto-Feodorow. Gummerus förlag 2014. Författarens favoritbröd lär detta vara, ska bli intressant att smaka på när det är klart. Jag använder nu Valios Gefilus piimä 1% och ekologiskt rågmjöl.

En fin bok med många traditionsrätter.


Har också tidigare skrivit om rågbrödsbakning, hittas här.


Intressant fenomen på vår gård i dag då uppskattningsvis 300! gråsiskor höll till vid matningen. En stor flaxande svärm av småfågel. Mild vinter och flyttningen söderut uteblev för många småfåglar. Nu samlas de i stora skaror. Harar har vi också inpå husknuten. 2-3 st harar varenda kväll när man tittar ut genom köksfönstret. 


Trevligt veckoslut!



28 oktober 2017

Från Eden till Helvete via vikingamat


En resa till Tammerfors under höstlovet. Inledde resan med ett stopp i Iitala där vi fyndade lite nytt porslin, komplettering av vårt vardagsporslin Arabias arctica. Sedan blev det Muminmuseet i Tammerfors. Är så imponerad av Tove, men vem är väl inte det! Intressant att se orginalteckningarna, de alla bokillustrationerna och att riktigt noga studera hennes teknik. Så pyttesmå många av bokillustrationerna är! En väldigt fin samling! Fick själv sån lust att börja rita mer...

Denna bild  är "helt lovlig" (fotograferad där bilder fick tas)
annars är det där med copyright viktigt i muminsammanhang.

Installerade oss därefter i ett alldeles proppfullt Eden (badinrättningen i Nokia) som andades 80-tal... kändes som om tiden stått lite stilla. Lite väl mycket högljudda höstlovsfirande barnfamiljer där men i utebassängen var det inte många. Svalt och skönt och ljuvligt tyst. Nästan magiskt att simma omkring i dimman och andas frisk luft.

På kvällen for vi igen in till Tammerfors. Det blev trerätters på Vikingarestaurangen Harald, ja en av oss hade faktiskt födelsedag under resan! Haraldkedjans restauranger finns numera i flera städer.



Den allra godaste rätten var förrätten: en god svampsoppa med kantareller, till den maltlimpa med rosmarinmousse - jättegott! Huvudrätten grillad broiler med getost, rotsaker, potatis och god sås och efterrätten chokladkaka med både mörk- och vitchoklad och diverse tillbehör. Hade gärna sett lite mer vildörter i  s.k vikingamat och rotsakerna hade gärna fått vara ojämna handskurna på vikingavis istället för industriskurna kuber (suck...de är så trista!)



Måltidsdrycken, ölet,var gott, Haralds eget. Maken drack ett öl smaksatt med kanel. Lite i sötaste laget var hans. Son drack god tranbärsdricka. Proppätta (portionerna i största laget) och en känsla av överätning höll hunger borta även dan därpå! Men varför klaga... smakerna var bra. Familjen rullade övermätta "hemåt till Eden" igen för att nästa dag ta oss till... Helvete!


Ja det är faktiskt namnet på en av alla fina nationalparker i Finland. Eller Helvetinjärvi för att vara korrekt. Ett område i Ruovesi (ca. 65 km norrut från Tammerfors) där både Aksel Gallen-Kallela och Louis Sparre har hämtat inspiration. Där tassade vi sen omkring några timmar  i ett himmelskt vackert landskap med både skog och myr och även branta stup och utsiktställen innan vi hoppade i bilen och styrde kosan söderut...





Skogar, sjöar och myrar - Finland som bäst!



 - "Där satt en uggla!" sa maken på vägen till nationalparken. Vi vände om och hoppade ur bilen, fram med kikaren...


Javisst! En slaguggla (Strix uralensis) Fotograferad via tubkikaren.

En fin fågel,
en fin resa!







27 augusti 2017

Om Dalla Valle, närmat och en havsörn


Karl-Johansvamp eller Stensopp

Lördagen firades som "Naturens dag" i Finland  och forneldarnas natt var det också. För egen del blev det både svamptur och lingonplockning. Lingonen ännu lite ojämt färdiga så plockade bara en liter. Svampar desto mer. Mest kantareller och soppar.

"Syödään yhdessä"- Vi äter tillsammans, en uppmaning  Finlands 100års jubileum till ära var också aktuellt så vi åt tillsammans, 6 pers. En riktigt närmatsmiddag med hemodlad potatis ( som jag planterade så sent som vid midsommar i år! Nu var den perfekt nypotatis.) Blandad svamp med grönkål (också odlad här) hittades i pajen. Gäddan, filead och stekt, fiskad nån timme innan. Lite smått o gott - köpta ingredienser hittades också på vårt bord men i det stora hela mest närmat.

Läste en artikel om Dalla Valle, "Tattikuningas"- Stensoppskungen. Italienaren som exporterar svamp från Finland till Italien. 80% av svampen som företaget samlar in är Karl-johansvamp (stensopp, Tatti) endast 5% säljs inom landet resten exporteras till Italien. Enormt uppskattad där och jag förstår dem. Min absoluta favoritsvamp också. Blir alltid lika glad när jag hittar fina exemplar. Mest kom jag hem med asp- och björksopp och nån liter kantareller, men några stensoppar lyckades jag också finna - lycka!

Söndag: Fick syn på havsörnen från sovrumsfönstret i tidig morgontimma. En fin syn att vakna till. Dagg och kyligt ute. Naturen är så vacker om mornarna! Idag blir det ännu en svamprunda...  favoritårstiden är här!



31 juli 2017

Tsarens kök och god gös i Kotka



Igår blev det en utfärd till Kotka helt ex tempore. Först ett stopp vid Langinkoski och Tsar Alexander IIIs och Maria Fjodorovnas (Dagmar of Denmark) fint bevarade sommar- /fiskeställe på en mycket vacker plats!


Husen står kvar och är museum idag.


Vacker skog! 





Sommarkök för en Tsarfamilj.

Sedan fortsatte "Kejsartemat" då vi åt vid restaurangen Keisarinsatama. Underbart god rågpanerad gös med nypotatis och en basilika-limeaioli samt varm grönsakssallad. (Rätten hade namnet: Kukourin kupeesta, Kukouri är en ö utanför Kotka med en gammal fästning).




Dagmars ostar: Peltolas blåmögel, Hilma och Keisarinna ,
 nötter och honnung.


Anastasias sorbet (ekologisk vinbärssorbet)





Bryggeriet som tillverkar lokala ölet Ukko.


Keisarinsatama.



Parken Katariina  (Katariinan polku) är också en pärla i Kotka. Vackert område med grillplatser, promenadstråk, lek- och aktivitetsredskap, konstverk, utsiktstorn, fina planteringar. Här trivs ung som gammal. Städigt, lugnt och fint!


29 juli 2017

Över stock och sten för att finna guld





Nu är det tre år sedan "vår bästa skog" försvann. Har skrivit om det tidigare t.ex här och här. Ja egentligen inte vår skog men vi var så gott som de enda som plockade svamp och vandrade omkring i just den skogen. Fina mörka gamla granskogen blev ett grått svårframkomligt kalhygge. Förtvivlan kände jag då, ett stort vemod än i dag.
Nya svampställen har hittats men man är tvungen att vandra längre och först ta sig fram över hygget vilket är lite jobbigt... men med svetten lackande i pannan, mycket "finsk sisu" och målmedvetenhet travas det fram över stock och sten. Otroligt så mycket sten som kommer fram då mossor försvinner!



Mjölkört/duntrav/rallarros
... ger vackra isbitar till sommardrinken.


Några bra saker följde ändå i avverkningens kölvatten:
-Ljuset! Nu har vi kvällssol och ser vacker kvällsrodnad från köksfönstret. Innergården blev ljusare och riktigt vackert då kvällssolens sista strålar letar sig fram mellan träden.
-Lundkänslan. Björkarna, almarna och ekarna på vår sida mår bra av ljuset och hela området är fullt av fåglar. Olika trastar och flugsnappare mest.
-På kalhygget händer faktiskt en hel del trots man inte skulle tro det. Helt nya växter dyker upp som från ingenstans. Kaveldun för att ta ett exempel. Uppe på kalhygget där det tidigare stod stolta granar har det bildats en myrliknande vattenrik biotop där vitmossan frodas. Duntrav och nåt starrliknande gräs har börjat ta plats. Familjen Trana trivdes också utmärkt där vid häckningstid. Smultron finns det en hel del av på de torrare partierna och hallon och ormbunkar breder ut sig. Lite nyplantering av gran har också gjorts.

Men "ack o ve" så jobbigt att trava omkring på hygget för att ta sig till svamparna längre bort. Stenbumlingar, rötter, stubbar och förmultnade kvistar och ingen chans att gå raka vägen över "nybildade myren" då där är så sank mark. Blir långa omvägar för att ta sig fram till svampen. Men sen hittar man dem, de gula fina. De goda. Då inser man att det var mödan värt.


Vad gör man inte för de goda gula...

21 juli 2017

Mushroom coffee, en god risotto, mera mjöl och en igelkott


Läser om nästa stora trend. Så hör på nu alla "trendnissar". Nu ska det drickas svampkaffe! Nu är det svamp som lyfts fram som superfood. Plocka, torka och mal ner svampen och blanda svampkrosset med kaffet. Och du får ett mer "umamismakande" kaffe med "jordkaraktär". Eller rusa iväg till din superfoodgrossist och köp ett färdigt blandat, fint förpackat svampkaffe till överpris.

...eller så lägger man "som vanligt" svampen i maten och tar en kopp kaffe därpå.

I år är svampen sen. Åtminstone här i våra marker. Torrt i skog o mark, trots regnskurar nu och då. Inte ens de första kantarellerna har börjat titta fram. Fick bli köpt svamp i senaste risotto. Köpta odlade champinjoner och en burk kantareller. Färgen blev lite grå p.g.a champinjonerna men smaken ändå god. Salladslök och vittvin och mycket färsk oregano, salt, peppar och parmesan. En dutt grädde. Bra torpmat! Följande dag åt vi tacos. Jag fyllde mina tacoskal med "risottorester". De blev lite annorlunda, mycket goda!

Bondbönorna växer och frodas på Malmgårds åkrar.



Nu ska det bakas igen...

Igår en utfärd til vackra Malmgård. Köpte lite mjöl och annat. Sen till Lovisa där vi åt på Ölvins. 

Restaurangen hade en tam igelkott som tassade omkring bland borden.

Idag blir det blåbärsplockning och svampspaning på programmet och kanske årets första blåbärspaj. Ännu  kvar av semestern och i dag tittar solen fram lite grann för omväxlings skull.

 Ha en fin dag!



(...ett icke sponsorerat blogginlägg)

26 maj 2017

Torptranor, trädgårdsregler och en helt ny diet: vildmatsdieten!


(Skog i förvandling del 6)

När andra håller sig med höns så håller vi oss med tranor...
Vild natur in på knuten, våra nya grannar. Ska bli intressant att se om de återkommer nästa år igen.


Liten, näpen och orädd.
Irrar sig ner till torpet
 trots sina föräldrars varningsrop.

- "se så, tillbaks upp till boet nu!"


Här var tät moskog för bara några år sen...innan rågrannen beslöt avverka.
Många arter försvann. Tranan är en nykomling.


Har ni föresten hört talas om "digital detox" och om hur nutidsmänniskan, den evigt mobilstirrande Homo sapiens sapiens, börjat längta tillbaks till tiden innan digitaliseringen. Det har gått så långt att man anser sig behöva avvänjning. Ja numera ordnas det t.om läger eller resor ut i Moder Natur. Resor vars syfte är att "logga ut", ta time out, se verkligheten i verkligheten, att uppleva världen som den är och inte via skärmar. Smarttelefoner och andra manicker är då bannlysta...

Låter lite knäppt att det blivit så.  Men ja se er omkring... Så många runt om er som är uppkopplade ofta ofta. För ofta.

Brukar testa ibland att ta nån mobilfri dag. Ibland blir det fler på raken. Sen kommer "återfallet" och man scrollar, läser, uppdaterar sig kanske mer än vanligt. Vad jag kan dra som slutsats de dagar jag håller mig långt borta från mobilen och andra skärmar är att jag helt klart är mer koncentrerad, fokuserad, harmoniskare, får ideér och har mer energi men samtidigt är det just dessa dagar jag lägger speciellt mycket märke till andras "mobilberoende" och blir smått irriterad av andras stirrande på skärmar. Just nu sitter jag vid en skärm men dagen i övrigt har varit skärmfri till 99% (...nå nästan). I dag , ledigt från jobbet, har jag fått massor gjort i hemmaträdgården. Planterat och fixat och tänkt. Vad jag tänkt på? Jo t.ex jag har funderat ut tre punkter/ regler som resulterar i en fin trädgård. De kommer här:

Trädgårdsregel no 1.
Håll dig borta från tidstjuvar som Facebook, bloggar, vloggar, instagram o dylikt. Lägg tiden på trädgård och odlingar istället. Håll en "digital detox" när det är trädgårdsdags med andra ord.

Trädgårdsregel no 2.
Sluta upp med att lägga upp bilder på vartenda frö du sår, på varje blomma du planterar, på varje vacker blomma ( eller ditt eget "fejs"). Njut själv av att iakta det vackra här och nu i ögonblicket. Lär dig uppskatta smått du redan gjort och lyckats med i trädgården istället för att bara se "sånt du borde göra"och har framför dig.

Trädgårdsregel no 3.
Vattna, vattna, vattna...

Ja och sen har jag förövrigt hittat på en ny trendig diet när jag gått där och tänkt. En diet till er alla som är "dietberoende", ifall ni tröttnat på de gamla som redan finns. Den nya kommer här:

Vildmatsdieten

Vildmatsdieten är en helt ny diet som får dig att må bra! Den går ut på att du käkar så mycket vilda örter och grönska som du bara hinner så länge de hittas. Nässlor, mjölkört, granskott, kirskål, björklöv, maskrosblad...
Resten av året ät vad du vill, ta fast en nubbe med sill därtill.
En viktigt aspekt med denna nya revolutionerande diet är att den (likt andra trendiga dieter) bör tas med en nypa salt.


Det var allt.




(Inläggets fågelbilder - fotograf: min man)

21 maj 2017

Restaurangdag, tranor och vildmat


Robin Hund till barnens förtjusning.

Tredje gången vi deltog i Restaurangdagen! Lyckat och många kom. Vädret var soligt och pitabröden goda. Dessutom högklassig underhållning för barn. Robin Hund och hans glada orkester.



Pitabrödsbakningen avklarad. Fyllda pitabröd samt våfflor med grädde och jordgubbssås och barnens egen "snackbar" (med dippgrönsaker och kex) fanns på menyn. Rabarbersaft av vårens första rabarber att dricka. Pitabröd (eller alternativt rågbröd) fyllda med Tillmanns rökta lax alternativt fetaost + två olika dressingar, sallad och marinerad rödlök.


Mums!

Hann en sväng till torpet också under veckoslutet! Första övernattningen i år. Städade och planterade lite sallad. Plockade mjölkört och nässlor. Mjölkörten fick göra sällskap med kantareller från frysen här hemma ikväll. Kokade pasta till. Mjölkört, kantareller, grädde + lite salt och peppar så mycket mer behövs inte för en lyxigt god "vildmatspastasås". Nässlorna förvälldes och ska bli en pesto. Gott att t.ex ha på smörgåsen under veckan som kommer.

På torpet har vi fått sällskap av en tranfamilj detta år. Första gången de häckat så nära. Biotopen blev så annorlunda sedan grannens skog höggs så trots att flera fågelarter och växter försvann kommer det årligen några nya istället. Intressant att följa med hur naturen "återhämtar sig" trots att det är så tråkigt att moskogen är borta! Nu har det bildats en sankmark i f.d skogen där de gamla granarna tidigare stod tätt. Perfekt att bo här tycker tranorna!

Nässlor i bakgrunden.
Mjölkört med kantareller i stekpannan.



Nässelpesto med pistagenötter

1 l toppskott av nässlor förvälles, vattnet kramas ur (vattnet kan användas som gödselvatten till växter). Mixa nässlorna med matolja av god kvalitet samt en näve nötter eller frön. Denna gång hade jag pistagenötter och lät dem bli ganska grova, och smaksätt sedan med en nypa salt, svartpeppar och en skvätt citronsaft samt lite riven ost. Jag brukar ha parmesan, västerbottenost eller svart emmenthal nu blev det vad vi hade hemma: port salut. Saltet blev inte heller "det vanliga" denna gång utan ett specialsalt köpt på Mallorca. Havssalt blandat med karkade (kinaros). Syrligt gott och vackert rosa salt!


Fler vildmatsrecept hittas under etiketterna "vilda örter", "pesto" och "nordiska smaker" här i bloggen.